Bara vinnare i kampen om matsvinnet

Svinnkamp, energibuffé och snackisar. I Karlstad har man lyckats minska matsvinnet i skolrestaurangerna med hjälp av nya, kreativa grepp.

Shots Karlstad — Extra energi för ork hela dagen.

Naturvårdsverkets senaste statistik, som baseras på 2022 år siffror, visar att det slängs i genomsnitt 117 kilo fast livsmedelsavfall per person och år. Avfallet uppstår i alla led av livsmedelskedjan, där hushållen står för närmare hälften medan offentliga måltidsverksamheter står för mer blygsamma tre procent. Eftersom målet är att matsvinnet ska minska med minst 20 procent från år 2020 till 2025 behöver alla dock lägga in en högre växel.

Det har man gjort i Karlstad kommun. Här har man haft en omfattande satsning på klimatsmart mat – som innefattar allt från mer vegetariskt och närproducerat till matsvinnmätningar – i många år. När matpriserna åkte i höjden under 2022 intensifierades det arbetet. Tanken var att kunna spara pengar utan att försämra kvaliteten på skolmaten.

– Nu snittar matsvinnet på 15 gram per portion i grundskolorna. Att minska matsvinnet är jätteviktigt för att matcha inflationen på råvaror, säger kostchefen Fredrik Lundquist.

God pedagogik

En viktig framgångsfaktor har varit att involvera hela skolans verksamhet, så att matsvinn inte bara är något som berör skolmåltiderna utan blir en naturlig del av pedagogiken, i matematiken såväl som i samhällskunskapen.

– Tricket är att paketera budskapet på ett sätt som blir relevant för eleverna, som är vana vid att hänga på Tiktok. Där vi lyckas bäst är där vi har engagerad skolpersonal som hittar metoder för att visualisera och engagera och få eleverna att snacka om det här sinsemellan.

Fredrik I Karlstad — Fredrik Lundquist, kostchef i Karlstad kommun

Det gäller även att hitta orsakerna till att det slängs mat – och sedan göra något åt problemet. I Karlstad har man sett att många elever tycker att det är jobbigt att ställa sig i matkön för att ta om av maten. Därför har man infört en ”omtagsbuffé” i skolrestaurangerna, alternativt ett snabbspår i den ordinarie kön.

En annan matsvinnbov är när matgäster inte tycker om en specifik maträtt. För att komma åt detta har man infört ”smakskedar” på buffén, så att det går att smaka på maten innan man lägger upp en full portion på tallriken.

– Man får jobba med de medel man har och då gäller det att vara kreativ, säger Fredrik Lundquist.

Svinnkampen

Ett annat lyckat initiativ är ”Svinnkampen”, en matsvinntävling för alla skolor som äger rum en vecka per termin. Här tävlar man om vilken av alla skolor i kommunen som har lägst svinn, liksom vilken skola som har lyckats minska sitt svinn mest sedan föregående mätning. Belöningen är ett vandringspris i form av en guldfärgad och pimpad pedalhink. Dessutom serveras en lite finare fredagslunch med dessert till alla elever på den vinnande skolan.

Svinnkampan Vinnare Karlstad — Vårterminens stolta vinnare av Svinnkampen: Västerstrandskolan, årskurs F-6

– Detta blir alltid en riktig snackis, som i sin tur skapar ett ännu större engagemang.

Man har även en satsning som kallas ”Mat hela dagen” på flera högstadieskolor. Det innebär att man utnyttjar skolrestaurangen som social mötesplats och där en så kallad energibuffé står uppdukad hela dagen med smoothies, overnight oats och hälsoshots.

– Det är frukt och grönt som vi får från lokala matbutiker, sådant som tidigare blev svinn men som funkar perfekt för oss att förädla, säger Fredrik Lundquist.

Resultatet är en lugnare skolmiljö med elever som inte behöver gå lika ofta till skolsköterskan för att få en huvudvärkstablett. Dessutom kastas det mindre mat i samband med lunchen.
Att jobba hållbart och svinnsmart innebär även att ta vara på medarbetarnas egen kreativitet.

– Därför har vi startat ett ”Akademikök” i ett av våra skolkök, för fortbildning och inspiration. Det är ofta här som nya och svinnsmarta idéer föds.

3 tips för att minska matsvinnet

Fredrik Lundquist, kostchef i Karlstad, delar med sig av sina bäst tips för att minska matsvinnet:

Samarbeta. ”Vi jobbar aktivt tillsammans med matråd på varje skola, med workshops och provsmakningar. Det är viktigt att sätta upp nya, klimatsmarta maträtter på menyn som eleverna gillar och att matrådet involveras.”
Testa i liten skala. ”En framgångsfaktor är att introducera nyheter i form av en pilot som sedan kan skalas upp och spridas till fler skolor. Då kan man i ett tidigt skede se vad som funkar mer eller mindre bra, innan man implementerar brett.”
Se helheten. ”Man måste våga prova och utmana gamla arbetssätt även om det initialt kan innebära att det tar mer tid och kostnader som behöver omfördelas.”

Skriven av:
Agneta Renmark