Koll på siffror vässar verksamheten

Vilken kommun är bäst på att handla livsmedel med svenskt ursprung, vilka produkter tar störst andel av budgeten och var i landet köper man mest ekologiskt? I den nya SILO-databasen finns svaren på allt och lite till.

Jordbruksverket har samlat in statistik över vilka livsmedel som kommunerna köpte 2023 och nu finns data från 268 av landets 290 kommuner inläst i den nya SILO-databasen. Det handlar om inköp för totalt 7,8 miljarder kronor och cirka 72 500 artiklar.

– Insamlingen av kommunernas livsmedelsstatistik är en milstolpe och första steget mot att få fakta att utgå från i diskussionen över vilka livsmedel som köps för skattepengar, säger Eva Sundberg, sakkunnig kring mat och måltidsfrågor vid Jordbruksverket.

Syftet är att få kunskap och kunna följa utvecklingen över vilka livsmedel som köps in till offentlig sektor. Med hjälp av databasen kan man både plocka ut övergripande statistik på nationell nivå och ta sig hela vägen ned på artikelnivå för en specifik kommun.

Hög andel svenska livsmedel

Enligt 2023 års siffror lyckas kommunerna – trots strama livsmedelsbudgetar och kraftigt ökade livsmedelspriser, hålla fast vid sina inköp av svenska livsmedel. Jämfört med den totala konsumtionen i Sverige köper kommunerna en större andel svenskt kött, fågel, ägg, mejerivaror och ost. Snittet för samtliga livsmedel ligger på 42 procent.

– Det finns fortsatt utrymme för ökning, inte minst för livsmedel som det finns goda förutsättningar att producera i Sverige, det gäller inte minst ost och pasta, säger Eva Sundberg.

I dag är det exempelvis bara åtta procent av den pasta som köps som har svenskt ursprung, 42 procent av den rivna osten och 65 procent av den skivade osten. Enligt Eva Sundberg kan statistiken även bidra till bättre omvärldsbevakning och innovation för primärproducenter och förädlingsindustrin, då det blir lättare att matcha utbud med efterfrågan.

Varför är inte regionernas inköp med i SILO?

– Vi började med kommunerna men i nästa insamling är tanken att även regionerna ska ingå, säger Eva Sundberg.

Enorm utvecklingspotential

Malin Holfve, som arbetar med support och upphandlingar på Hantera, välkomnar Jordbruksverkets nya satsning och tycker att det är roligt att det är så många kommuner som engagerat sig i satsningen.

– Det här visar verkligen vikten av att arbeta med data och att ha koll på sin statistik. Och att det finns både pengar och kvalitet att tjäna genom att sammanställa och följa upp, säger hon.

Malin Holfve ser en enorm utvecklingspotential i att jämföra och dela statistik med varandra. På så vis kan man exempelvis få reda på hur andra kommuner gör för att öka mängden svenska råvaror eller för att nå sina miljö- och folkhälsomål.

Det kan även handla om att hitta andra och mer prisvärda produkter, liksom givande samarbeten med nya leverantörer och aktörer.

– Använd datan! Det är precis det som vi på Matilda FoodTech arbetar för. Att ha koll på sina siffror är grunden för kunskap och utveckling.

Snabbfakta

Jordbruksverket ligger bakom den nya databasen SILO, vilket står för Statistisk Insamling av Livsmedelsinköp till Offentlig sektor.
Statistiken bygger på uppgifter från 268 kommuner, som tillsammans har handlat livsmedel för 7,8 miljarder under 2023.
Totalt handlar det om 72 500 artiklar som lästs in i databasen.
I databasen finns uppgift om leverantörer och producenter, exempelvis kan man se att närmare 80 procent av det som kommunerna köpte under 2023 levererades från två grossister, till ett varuvärde på cirka 6 miljarder kronor.
Den genomsnittliga andelen ekologiskt landar på 32 procent.

De är bäst på blågult

Riksgenomsnittet för andelen livsmedel med svenskt ursprung ligger på 42 procent under 2023. Här är de tio kommuner som toppar listan och alltså handlar mest svenskt:

Skövde: 62,1%
Gagnef 59,3%
Torsås 59%
Herrljunga 59%
Karlsborg: 58,4%
Dals-Ed: 58,3%
Mellerud: 57,8%
Varberg: 57,5%
Vårgårda: 57,3%
Tibro: 57,3%

Mejeriprodukterna i topp

Här är de kategorier som det handlas mest av i svenska kommuner, och som alltså står för den högsta andelen av det totala varuvärdet.

Mejerivaror: 12%
Grönsaker: 7%
Köttprodukter: 7%
Kött, oberett: 5%
Frukt/bär: 5%
Ost: 4%
Fågelprodukter: 4%
Fisk, oberedd: 4%
Matfett/matolja: 4%
Kaffe: 3%