Minska matsvinnet och spara en förmögenhet

Matsvinn är mat som slängs helt i onödan men som hade kunnat bli uppäten om den hade hanterats annorlunda. Varje år slänger vi minst 1 miljon ton i matavfall bara i Sverige var av cirka hälften räknas som matsvinn och resten som oätligt avfall. Det är väldigt mycket mat som hade kunnat ätas istället för att slängas. Sverige tillhör de 5 länder i världen som har störst ekologiskt fotavtryck på vår planet. Om resten av världen skulle leva som vi gör så hade vi behövt 4 jordklot.

Absolut och det är ju bra, men att producera mat orsakar stora miljöproblem i hela världen som övergödning, utsläpp, klimatpåverkan och regnskogsavverkning bara för att nämna några. Genom att bättre ta vara på den mat som produceras och slänga mindre gör att jordens resurser räcker till att mätta fler magar. Det matsvinn som sedan blir kvar används till biogas vilket är bra men det är upp till 10 gånger bättre för klimatet att inte slänga mat från början.

Storhushållen i Sverige som restauranger och storkök står för drygt 270 000 ton matavfall av Sveriges totala matsvinn på 1 miljon ton. En minskning av matavfall på 20% hade inneburit att samhället skulle spara 10–16 miljarder kronor om året. Är du ett storkök av något slag har ni därför massor av pengar att spara. Pengarna som sparas på matsvinn kan exempelvis användas för att höja kvalitén på maten och det är ju fantastiskt bra!

För att kunna göra förbättringar måste man först ha konkreta siffror att kunna jämföra. Tråkigt men sant, för det som inte syns finns inte!

Mät svinnet i alla olika moment i mathanteringen i köket. Börja med råvarusvinnet som uppkommer vid hantering och förvaring av råvaror, tillagningssvinnet i köket när maten tillagas, serveringssvinnet som uppstår om det blir mat över och till sist tallrikssvinnet från matgästernas tallrikar som slängs.

Minimera felinköp genom korrekta inköps- och produktionslistor för att kunna beställa hem rätt mängd mat för era menyer och på så sätt minska svinnet. Genom noggranna beställningar som helt är baserade på vad som ska tillagas beställs inte mat som inte kommer att användas.

Bara för att bäst före datumet har passerat så behöver inte maten vara gammal eller dålig. Har maten förvarats i rätt temperatur är det sällan någon risk att äta maten efter passerat utgångsdatum. Använd lukt och smak för att avgöra om råvaran är ätbar eller inte, lita på dina sinnen! Är maten ätbar går det även bra att frysa den trots passerat bäst före datum för senare användning i matlagning.

Något att istället hålla koll på är ”sista förbrukningsdag”, efter det datumet är maten inte längre säker att äta och får inte tillagas eller frysas.

Vid bufféservering kan svinnet bli stort då det är svårt att beräkna hur många matgäster som kommer komma samt hur mycket alla kommer att äta. Tips för att minska matsvinnet på bufféer är att använda mindre kantiner och istället fylla på under serveringen. Det som inte används behöver därför inte komma ut i serveringen och kan frysas in och användas vid senare tillfällen.

Mat som inte tagits ut i serveringen kan även användas för att laga andra maträtter av. Gör potatissallad av överbliven potatis, soppor av grönsaker, frukt till smoothies, krutonger av torrt bröd och så vidare. Möjligheterna är oändliga och endast fantasin sätter stopp!

Lika viktigt som det är att kommunicera mål och nytta internt är att även få med era matgäster på tåget. Att tydligt förmedla er miljömål till era matgäster gör att även de kan engagera sig i projektet och berätta tydligt hur de kan vara med och bidra till en bättre miljö. Använd er fantasi för att göra det på ett kul och inspirerande sätt för besökaren.