Det lönar sig att lägga energi på att spara el

I ett storkök i Ystad har medarbetarna minskat energiförbrukningen med tio procent bara genom att förändra rutiner och arbetssätt. Nu ska kocken Anna Hansson inspirera alla Kostenhetens medarbetare att följa Källanskolans exempel.

Klimatutmaningar, krig och skenande elpriser har gjort energifrågan hetare än någonsin. Och för storköken finns det både pengar och miljö att spara genom att jobba mer energismart.
– Det handlar om att ta kontroll över elanvändningen och att förändra beteenden för att få en jämnare och lägre elförbrukning, säger Josep Termens, koordinator för Resurseffektiv livsmedelshantering, Relivs, på Chalmers i Göteborg. 

Han förklarar att det är skillnad på energi och effekt, men att bägge styr elräkningen. Man betalar nämligen inte bara för hur mycket energi man förbrukar, utan för effekttopparna. Det innebär att just den där tidiga morgontimmen när det används som allra mest energi sätter nivån för hela elräkningen.

– Det handlar om tillgång och efterfrågan. Även om Sverige är nettoexportör av el sett över helåret så saknar elnätet till och från tillräcklig kapacitet, vilket gör att vi måste importera el för att klara topparna, säger Josep Termens.

Tickar el i onödan

Grundfelet som görs i många storkök är man drar på fullt ös på alla maskiner på en och samma gång. Sedan står de där och tickar el – ofta helt i onödan.
Det är något som Marie Balksäter, enhetschef på Kostenheten i Ystad kommun, väl känner igen:
– Ofta kan huvudströmbrytaren i köket vara kopplad till både ugnar, ventilation och serveringslinjen. Så när första personen kommer in halv sju på morgonen drar allt i gång, även om det inte behövs.

För att aktivt försöka minska elanvändningen i kommunens storkök initierade hon ett projekt som Anna Hansson, förstekock på Källanskolan, drivit som en del av hennes examensarbete på YH-utbildningen Hållbar livsmedelsintraprenör. I just det här köket finns en separat elmätare installerad, vilken är förutsättningen för att kunna läsa av skillnader i elförbrukning.

Resultatet av det tre månader långa projektet visar en minskning av energianvändningen i köket med tio procent – och detta bara genom att förändra rutiner och arbetssätt. 
– I dag tänker vi mer på hur vi använder diskmaskiner, ugnar och värmeskåp, som alla slukar väldigt mycket energi. Det har blivit en helt annan medvetenhet, säger Anna Hansson.

Elen ska räcka till alla  

För Kostenheten innebär det egentligen ingen skillnad rent ekonomiskt eftersom elen är inbakad i hyran, däremot sparas pengar åt kommunen.
– Det handlar inte heller bara kostnader utan om att elen ska räcka till alla. Vi vill både minska energiförbrukningen och kapa effekttopparna, säger Marie Balksäter.

Särskilt ugnarna drar mycket effekt i ett storkök och sätter man i gång fyra, fem sådana samtidigt blir det en jättetopp. Om man i stället väljer att sekvensstarta genom att ha tio minuter emellan kapas energitoppen rejält.
Och samma sak när de ska rengöras; i stället för att rengöra alla på samma gång kan man sprida ut det på olika dagar.
– Det som har varit kärnan i arbetet är små men enkla förändringar som tillsammans gör stor skillnad. Vi är fem medarbetare i köket och alla har varit lika engagerade när vi tillsammans har diskuterat oss fram till olika lösningar, säger Anna Hansson. 

Tanken är nu att hon ska vara med och föra sina kunskaper och erfarenheter vidare till kommunens samtliga storkök i både skola, förskola och äldreomsorg.
– Vi vill att det ska bli en positiv spiral där alla känner att de kan vara med och bidra. Då tror vi att det är bäst att det är en kollega som kommer och förklarar och inspirerar, säger Marie Balksäter.

Hon tycker att det senaste året varit tufft, med både kostnadsökningar och hot om elstopp, men att det även kommit en del gott ut ur allt detta. 
– Krisen har satt blåslampa på att vi behöver agera för att inte slösa energi helt i onödan. En kan inte göra allt men tillsammans kan vi påverka mycket!
 

Optimera energianvändningen i storköket