Här är fem heta snackisar i Måltidssverige

Bättre kommunikation kan göra hela skillnaden och framtidens proteinskifte måste inte vara grönt. Det är några av snackisarna i den offentliga delen av måltidsbranschen just nu.

Omvärlden skakar men allt är möjligt 

Kriser är tuffa men innebär även nya möjligheter. Och de kriser som avlöst varandra under de senaste åren har även haft det positiva med sig att de offentliga måltiderna hamnat mitt i strålkastarljuset när det pratas om hälsa och hållbarhet, livsmedelsförsörjning och krisberedskap, integration och jämlikhet. För att inte tala om den ökade betydelse som skolmaten fått i tider när många familjer kämpar med att få privatekonomin att gå ihop.  

Maten, som alltid tagits för given, har fått ett helt nytt värde som smittar av sig på alla som arbetar med offentliga måltider. Inställningen att allt är möjligt löper därför just nu som en röd tråd genom hela Måltidssverige. 

Proteinskifte med fler färger och nyanser 

Efter allt fokus på ”det gröna proteinskiftet” pågår just nu en tydlig mottrend. Det handlar om att miljöfrågan breddas till att inte bara omfatta klimat utan även biologisk mångfald, där betande djur är en viktig förutsättning – och utan djurens gödsel är omöjligt att odla ekologiska grönsaker. 

Inom begreppet hållbarhet ingår även hälsa, där den dåliga biotillgängligheten av näringsämnen som järn och zink i vegoprodukter, börjat diskuteras alltmer. Detta efter att en forskarrapport från Chalmers påvisat att näringsdeklarationerna inte alls stämmer överens med vad vi människor faktiskt kan tillgodogöra oss.  

Just nu håller de Nordiska Näringsrekommendationerna på att uppdateras och få kan ha undgått den hätska debatten mellan LRF och Livsmedelsverket som pågår, där just klimatfrågan ställs mot folkhälsan och den svenska livsmedelsproduktionen. 

Kontentan av allt detta är kanske att både gröna, blå och röda proteiner behöver samsas på tallriken? 

Ekonomi under press  

Matinflationen och därmed livsmedelspriserna fortsätter att skjuta i höjden och för de offentliga måltidsverksamheterna får utvecklingen givetvis stora konsekvenser. 

Aldrig har det varit så viktigt att hålla koll på sina kostnader för att inte behöva göra avsteg från kvalitet och övergripande mer långsiktiga målsättningar kring hälsa och hållbarhet.  

Vägen dit går genom att vara dynamisk i hur man använder råvaror och flexibel i att skapa menyer, att noga följa prisutvecklingen hos grossisten och att ha koll på alla restnoteringar och ersättningsprodukter. Och att minska svinnet i alla led. 

God kommunikation kan göra hela skillnaden 

Bristen på kommunikation är av de vanligaste orsakerna till konflikter både hemma och på jobbet, och i osäkra tider är god kommunikation ännu viktigare än annars för att undvika ryktesspridning och dålig stämning. 

Konsten att bygga ett starkt varumärke, alltså en måltidsverksamhet med gott renommé, handlar sällan om pengar eller om maten i sig utan om attityd och bemötande – inte minst hur vi kommunicerar med kollegor, medarbetare och matgäster. 

Visste du att de tre första minuterna när du kommer till jobbet kan styra hur du och dina medarbetare sedan känner och mår resten av dagen? Och hur medarbetarna mår sätter sedan smak på hela måltidsupplevelsen.