Minska klimatpåverkan motsvarande 26 000 flygningar/dag

Inte mindre än sex av FNs Globala hållbarhetsmål är direkt kopplade till den mat vi stoppar i oss, och ytterligare mål har indirekt påverkan. Den svenska livsmedelshanteringen står för 20–25% av vår totala klimatpåverkan och 50% av vår totala övergödning samt stor påverkan på den biologiska mångfalden. Varje dag serveras det 3 miljoner offentliga måltider i Sverige, här kan vi göra mycket för vår planet med enkla medel.

Det är inte orimligt att anta att den genomsnittliga måltidens klimatpåverkan kan sänkas med 20% genom ändrade meny- och livsmedelsval som görs tack vare visualisering av klimatpåverkan. 20% minskning innebär att klimatpåverkan för den genomsnittliga måltiden sänks från 1,5 kg till 1,2 kg koldioxid, dvs en minskning med 0,3 kg klimatgaser.

Målet för One-Planet Plate (som är WWF’s målsättning för måltider inom planetens gränser) siktar på att komma ner till 0,5 kg klimatgaser, så 20% är en försiktig minskning. Kan vi uppnå detta för alla 3 miljoner offentliga måltider för en enda dag minskar vi klimatpåverkan motsvarande 26 000 flygresor Stockholm-Visby!! Utöver denna besparing har vi möjlighet att minska matsvinnet!

Tyvärr är det knappt en tredjedel av Sveriges kommuner som följer upp klimatpåverkan från de offentliga måltiderna enligt studie från Livsmedelsverket från förra året. Kan den siffran öka markant så finns det stora möjligheter till en aktiv minskning av klimatpåverkan från de offentliga måltiderna. Det man inte ser, det finns inte!

Idag kan våra offentliga kök tack vare klimatdatabas framtagen av RISE, ett svenskt statligt forskningsinstitut mäta klimatpåverkan på maten som serveras i offentlig sektor. Det går att mäta redan i menyplaneringen vilket gör att inte statistik och uppföljning behöver väntas på utan det går att göra en klimatbudget, precis på samma sätt som när en ekonomisk budget planeras.

I de flesta fall går valet av en mer klimatsmart meny hand i hand med en mer näringsriktig kost. Men en förändrad kosthållning ställer fortsatta krav på näringsuppföljning. Därför är det viktigt att menyplanering och recept kan analyseras såväl näringsmässigt, ekonomiskt och klimatmässigt. Få en helhetsbild för att kunna sammanväga näringsinnehåll, klimatpåverkan och ekonomi.

Vi tror att den offentliga måltidens minskade klimatpåverkan kan ha en betydande direkt påverkan för att bekämpa klimatkrisen. Men Sveriges nästan unika offentliga skolmat innebär sannolikt att den indirekta påverkan att barnens kunskap och information om livsmedlens miljöpåverkan som tas med hem kommer ha en effekt på barnens föräldrar samt framtida generationer. De 1,3 miljoner barn som dagligen äter skolmat kan påverka miljoner svenskar att äta mer hållbart.