Tuffa tider innebär mer krut på vego

Mindre kött och fisk i skolan och ekomål som plockas bort. Det är bara några av de effekter som lågkonjunkturen just nu har på landets måltidsverksamheter. Men det finns ljusglimtar i mörkret.

Inflationen och ränteuppgången har satt sin prägel på landets kommuner och regioner, som enligt prognoser för 2024 kommer att redovisa ett samlat underskott på nära 30 miljarder.

En av budgetposterna som det sparas på är skolmaten. Tre av fyra kommuner har behövt göra förändringar, enligt LRF Mjölks stora kostchefsundersökning som besvarats av 224 av landets 290 kommuner. Och sju av tio kostchefer uppger att kostnadsökningarna påverkar kvaliteten på skolmaten.

Matilda FoodTech kontaktade några av dem för att höra hur detta kan se ut i praktiken.

I Kiruna handlar det om stora förändringar i måltidsverksamheten för att inte behöva gå 3 miljoner kronor i back under 2024.

– Under de senaste två åren har vi tvingats plocka bort det som varit unikt för vår meny, såsom lokalt renkött. Nu ryker även den ugnsstekta laxen. Det känns så klart tråkigt men våra anslag räcker inte, säger kostchefen Marianne Schröder Maagaard.

Dessutom försvinner mjölken till lunchen i både skola och förskola från och med 1 februari och mellanmålsmenyn på fritids begränsas till en smörgåsmåltid. Ekomålet på 25 procent ligger däremot kvar och precis som på många andra håll i landet har Kiruna en relativt hög andel grönsaker, med en helvegetarisk dag varje vecka.

I Vetlanda har politikerna gett måltidsservice ökade anslag med en miljon kronor flera år i rad.

– Tyvärr räcker inte de pengarna med tanke på hur stora kostnadsökningarna varit, säger måltidschefen Lena Ottosson.

För att klara utmaningen har hon minskat ner på andra saker i budgeten, såsom exempelvis utbildningar.

– Nu under 2024 ska vi se över möjligheten att blanda mer grönsaker i kötträtterna och lägga mer krut på vegorätterna för att fler ska välja de helgröna alternativen.

Lena Ottosson tycker att förändringarna möts av stor förståelse bland såväl matgäster som anhöriga:

– Gemena man har ju samma problem hemma, detta med ökade råvarukostnader är ju inget unikt för oss i kommunen, säger hon.

I Katrineholms kommun har service- och teknikförvaltningen fått en ramförstärkning på 10 miljoner kronor av vilka 6 miljoner går till livsmedel.

– Det kompenserar inte fullt ut för våra kostnadsökningar men det gör att vi inte behövt ta till några drastiska åtgärder, säger verksamhetschefen Camilla Wiström.

Även om lite dyrare råvaror som kyckling och kött serveras mer sällan i skolan så prioriteras alltid det lokala.

– Vi jobbar mycket med både nöt och vilt från lokala producenter, och vi fortsätter att ha hel fisk en dag i veckan.

Camilla Wiström berättar om hur man gjort om del recept för att dryga ut dem med mer grönsaker, vilket både blir mer ekonomiskt och hälsosamt.

– Vi serverar även populära rätter som är kostnadseffektiva oftare, såsom pasta med olika sorters goda såser och soppa med matig brödbuffé. Här i Katrineholm har vi tänkt om vad gäller våra salladsbufféer. Nu separerar vi grönsakerna mer eftersom vi sett att det gör att elever äter mer grönsaker samtidigt som vi kan ta bättre vara på svinnet.

Skriven av:
Agneta Renmark