3 goda tips för bättre skolresultat

Bra kost som ger den energi och näring som kroppen behöver är en förutsättning för att barn ska må bra, orka koncentrera sig och prestera i skolan. Men ingen mat ger tillräckligt med näring förrän den är uppäten och för det krävs rätt förutsättningar. I den här artikeln tipsar vi om tre viktiga ingredienser för att lyfta skolresultaten med hjälp av måltiden.

Den senaste PISA-undersökningen visar på det största kunskapstappet hos svenska skolelever sedan den första mätningen år 2000, med kraftigt försämrade kunskaper i både matematik och läsförståelse. Stora satsningar på skolan är nu på gång. I det här arbetet är det viktigt att inte glömma den del av skolverksamheten som skapar grundläggande förutsättningar för lärande – skolmåltiden.

Servera näring och energi som räcker hela dagen

Sverige har sedan 1997 haft lagstadgade krav på kostnadsfria skolluncher till alla elever i den obligatoriska skolan. 2011 kompletterades skollagen med ett krav på att skolmåltiderna ska vara näringsriktiga.

Enligt LRF Mjölks undersökning om skolmat uppger 3 av 4 av Sveriges kommuner att de har tillgång till kostdataprogram för näringsberäkningar. Det här är ett kritiskt verktyg för att säkerställa att skolan serverar rätt mängd näring och energi för att ge eleverna goda förutsättningar för lärande. Ett kostdataprogram, även kallat måltidsplaneringssystem, hjälper kostchefer och kockar att skapa recept och menyer som lever upp till kraven för näringsinnehåll. Systemet kan även beräkna kostnad och klimatavtryck per portion så att man direkt ser hur kostnad, näringsvärde och CO2-ekvivalent påverkas genom att byta ut en ingrediens eller ett recept.

Skolmatskommissionen lyfter i sin senaste rapport att skolmåltiden handlar om mer än bara lunchen. Enligt de nationella riktlinjerna för måltider i skolan bör lunchen bidra med 30 procent av dagens energi och näring. Under en lång skoldag kan ett barn befinna sig i skolan i runt 60 procent av den vakna tiden på dygnet. Därför kan det tyckas rimligt att barnen intar lika stor andel av rekommenderat dagligt intag av energi, för att orka med en aktiv skoldag. Det kan till exempel handla om att erbjuda frukost och energirika mellanmål för att hjälpa barnen att ha energi och hålla koncentrationen hela skoldagen.

Integrera måltiden i den pedagogiska verksamheten

Skolmåltiden är en del av utbildningen i skolan. Det innebär att skollagens och läroplanens skrivelser om utbildningen även omfattar skolmåltiderna, med exempelvis samma höga krav på systematisk uppföljning och dokumentation av måltidernas kvalitet.

Alltför länge har måltiden hanterats som en egen enhet i skolan. Här finns det mycket att tjäna på att istället integrera den i skolans övriga verksamhet och engagera all personal i uppgiften att få fler elever att äta sig mätta i skolan.

Skolmåltiden bidrar till skolans uppdrag på flera sätt, till exempel:

Ett matråd med elevrepresentation främjar demokratiska arbetssätt och medbestämmande.
Måltiden kan användas som pedagogiskt verktyg för att ge eleverna kunskap om en hållbar livsstil och matens påverkan på hälsa, miljön och samhället.
Skolrestaurangen fyller en viktig social funktion och kan användas som en arena i värdegrundsarbetet och skolans arbete mot kränkande behandling.
Maten och måltiderna kan användas som ett integrationsverktyg för att öka kunskap och förståelse för olika kulturer, värderingar och livsstilar.
Måltiden spelar en viktig roll i skolans kompensatoriska uppdrag för att säkerställa en jämställd utbildning på lika villkor.

Genom att integrera måltiden i skolans övriga verksamhet skapas mervärden, utan att det behöver kosta mer. Att satsa på måltiden är att satsa på hela verksamheten.

Tips på fortsatt läsning: Måltidens roll för att möta skolans utmaningar