Skolmaten: ett guldägg med enorm potential

I Skolmatskommissionens senaste rapport lyfts skolmåltiden som ett viktigt verktyg för att skapa positiva effekter för såväl individen som samhället och de globala klimatmålen. Du som har ansvar för skolverksamhet förvaltar ett guldägg, och potentialen är enorm.

Skolmatskommissionen har ett lika tydligt som viktigt syfte: att lyfta lägstanivån och främja likvärdiga förutsättningar för Sveriges skolmåltider. Möjligheterna är stora och allt börjar med kunskap. Därför innehåller Skolmatskommissionens rapport uppdaterad forskning, argument och rekommendationer kring hur skolmåltiden kan utvecklas för att ge positiva effekter för elever, skolpersonal och samhället i stort. I den här artikeln har vi sammanfattat rapportens viktigaste budskap.

Servera fler måltider för att täcka behovet av energi och näring.

Enligt de nationella riktlinjerna för måltider i skolan bör lunchen bidra med 30 procent av dagens energi och näring. Under en lång skoldag kan ett barn befinna sig i skolan i runt 60 procent av den vakna tiden på dygnet. Skolmatskommissionen menar att det därför är rimligt att barnen intar lika stor andel, runt 60 procent, av rekommenderat dagligt intag av energi, för att orka med en aktiv skoldag.

För att öka mängden energi och näring som barnen får i sig under en skoldag föreslår Skolmatskommissionen åtgärder i två steg. För det första bör skolor se över hur de kan anpassa måltider och alternativ för att maximera energiintaget. Det kan exempelvis handla om:

• Låt skolmatsalen vara öppen under större del av dagen, inte bara kring lunch.
• Erbjud frukost och energirika mellanmål både för- och eftermiddag.
• Erbjud flera olika alternativ på menyn och salladsbordet som främjar en varierad kost i tillräcklig mängd. 

För det andra behövs ökad kunskap hos personal, vårdnadshavare och elever om matens betydelse för hälsan, måendet och barns utveckling. Måltidskunskap bör vara en integrerad del av den pedagogiska verksamheten.

Inspireras av goda exempel: Delaktighet och samarbete lyfter skolmåltiden i Munkedals kommun 

Lägg grunden för goda matvanor och välmående

Måltiden är inte bara näring och energi – den är en kulturbärare och ett tillfälle för lärande, goda samtal och att bygga relationer. Skollunchen spelar en viktig roll för att skapa social gemenskap och har stor betydelse för trygghet, arbetsmiljö och det psykiska måendet hos barnen.

Skolmat handlar ofta om kreativ matlagning med små resurser. I tider av ekonomisk nedgång är behovet av kreativitet än större. Det är också viktigt att förstå att lokalen, bemötandet och relationerna mellan matgästerna och personalen i skolrestaurangen är helt avgörande för upplevelsen. Första steget mot mer matglädje och en bättre upplevelse, och därmed mer av näringsrik och hälsosam mat i magen, kan vara så enkelt som ett leende och ”välkommen” när barnen kommer in i matsalen.

Allt det här kan naturligtvis inte läggas på någon enskild person. Skolmatskommissionen lyfter fram att det behövs fler vuxna i skolrestaurangen som samarbetar för att skapa en god stämning. Rektorn har det yttersta ansvaret och kan göra stor skillnad. Dels genom att tillsätta de resurser som behövs och rekrytera personal som brinner för skolmåltiden. Dels genom att sätta arbetsmiljön och kulturen, tonen och stämningen på skolan. Det genomsyrar hela verksamheten, i såväl skolrestaurangen som klassrummet och på skolgården.

Inspireras av goda exempel: Läs om hur Karlstad kommun förbättrat måltidsmiljön.

Skolmaten, en lönsam investering

Ekonomi och ständigt ökande livsmedelspriser är en stor utmaning för alla som arbetar med skolmåltider. Det krävs en hel del kreativitet och flexibilitet för att klara av att fortsätta servera måltider av hög kvalitet och näringsinnehåll inom ramarna för en stram budget. 

Ur ett samhällsperspektiv är skolmåltiden viktigare än någonsin. I tider med tuff ekonomisk situation märker många skolor att elever från socio-ekonomiskt utsatta områden äter mer i skolan, vilket blir extra tydligt under lov. Skolmåltiden är en viktig ingrediens i skolans kompensatoriska uppdrag för att jämna ut skillnader och ge alla barn lika förutsättningar till lärande, välmående och utveckling.

Det man ofta glömmer bort är vad investeringen i skolmat faktiskt ger tillbaka. Forskning har visat att skollunch ger stora ekonomiska och hälsomässiga vinster på såväl samhälls- som individnivå. Det är viktigt att väga in att en ökad budgetpost för skolmaten kan leda till besparingar i andra led kopplat till exempelvis psykosociala faktorer, bättre arbetsro samt mindre skadegörelse.

Skolmatskommissionen uppmanar beslutsfattare att betrakta skolmaten som en investering i barns och ungas förutsättningar för lärande, utveckling och mående samt skolpersonalens arbetsmiljö och nöjdhet – inte endast en kostnad. Satsningar på skolmat ger flera vinster, på många olika plan. Ett sätt att göra det är genom att tydligare integrerar måltiden i den totala verksamhetens plan, målsättningar och budget.

Skolmatskommissionen är en fristående utredning som syftar till att identifiera utmaningar och möjligheter för svenska skolmåltider. I den här artikeln sammanfattar vi Skolmatskommissionens rapport 2024. För att ladda ner rapporten i sin helhet besök Skolmatskommissionens hemsida.

Skriven av:
Jenny Gruvfält