Ökad beredskap genom att boosta lokalt

Den ökade risken för en allvarlig kris, och i värsta fall krig, har fått många kommuner och regioner att vässa sin livsmedelsberedskap. Kostenheten i Södertälje bygger just nu upp omsättningslager samtidigt som man gynnar den lokala livsmedelsproduktionen.

I början av februari överlämnades en utredning om stärkt livsmedelsberedskap till landsbygdsministern. Förslagen handlade bland annat om kommuners ansvar och beredskapslagring. Och i förra veckan presenterade regeringen även en samlad lägesbeskrivning om det civila försvaret tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Det framgick att det ska avsättas resurser till kommuner och regioner för att bygga upp det civila försvaret, och att livsmedel är en viktig del av detta.

– Vi lagrar bara produkter som vi normalt sett ändå använder i matlagningen. Det innebär att det egentligen inte blir någon merkostnad, däremot en investering för framtiden.

Sara Seing är även verksamhetschef för MatLust Utvecklingsnod, som nyligen arrangerade ett event kring ökad beredskap, där både kostchefer, leverantörer och grossister deltog. Syftet var att kraftsamla och tillsammans identifiera möjligheter och skapa fler avtal med lokala livsmedelsproducenter.

– Grunden för att bygga en robust livsmedelsförsörjning är att stötta det lokala och regionala näringslivet, och där kan vi inom offentlig måltidssektor hjälpa till, säger hon.

Ur ett beredskapsperspektiv är det exempelvis bättre med svenska spannmål än ris på anbudet, och att tänka på det viset när man bygger sina menyer. I Södertälje är 65 procent av alla råvaror svenskproducerade, vilket är en väldigt hög andel. Man har även utformat upphandlingsavtalet så att en viss andel av den totala budgeten kan användas till att handla lokalt. 

Utmaningen är att det blir betydligt dyrare att handla lokalt, det kan handla om ökade priser på minst 30 procent. Därför köper man gärna sekunda produkter, som är svårare att sälja till konsument, såsom lågfettmjölk från det lokala mejeriet och blandade grönsakslådor för ett ”schablonkilopris”. 

– Vi växlar upp det arbetet nu och gör det i samverkan med vår grossist. Det innebär en ökad trygghet för alla.

Vandrade beredskapslager. I Härjedalens kommun har man satsat på egna ”kommun-kor”. Korna, som ägs av kommunen, har helpension hos flera olika lantbrukare, slaktas i Delsbo och styckas hos Hede kött och chark för att sedan tillagas i kommunens kök och serveras i äldreomsorgen och skolan. Enligt kostchefen Åke Remén ger korna unika möjligheter att ta tillvara hela djuret, samtidigt som det säkrar självförsörjningen av livsmedel.

Frystorkat på lut. I Linköpings kommun började man under förra året att bygga upp ett stort lager med frystorkad mat, samtidigt som ett 20-tal byggnader rustas upp för att bli så kallade trygghetspunkter under en kris- eller krigssituation. Under sex års tid ska kommunens egna kök bygga upp ett lager med 2,5 miljoner frystorkade portioner mat.

Beredskapsnätverk. MATtanken driver ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte för att lära och inspireras av varandra. Det handlar om att öka kunskapen men också om att tillsammans belysa behov och utmaningar samt hitta nya lösningar för att stärka offentliga måltidsverksamheters beredskap. Beredskapsnätverket träffas digitalt fyra gånger per år.

Skriven av:
Agneta Renmark