Prislapp för undernäring ska lyfta måltiderna

Snart kommer det att vara möjligt att räkna ut hur mycket undernäring egentligen kostar för kommuner och regioner. Men framför allt hur mycket man vinner på att satsa på förebyggande insatser, där stadsdelen Enskede Årsta Vantör är ett gott exempel. 

Att vara undernärd försämrar livskvaliteten för den som drabbas och kostar enorma summor för samhället i form av exempelvis fallolyckor, svårläkta sår, infektionskänslighet och depression. Den exakta prislappen är det dock ingen som har koll på. Detta är bakgrunden till att Livsmedelsakademin tillsammans med RISE Social and Health Impact Center (SHIC) har tagit fram en ny beräkningsmodell som ska kunna användas av beslutsfattare på såväl kommunal och regional som nationell nivå.

Enligt henne finns det enorma pengar att spara på att förebygga undernäring. Det kan handla om subventionerade mellanmål, insatser mot ofrivillig ensamhet eller höjd kompetens om mat och måltid inom hemtjänsten.

Det kan även handla om att satsa på mer dietistkompetens. I dag finns det bara 68 dietister i Sveriges totalt 290 kommuner, enligt siffror från Dietisternas Riksförbund, DRF.

– Om man vill anställa en kommundietist är detta förenat med en kostnad medan besparingarna inte är lika tydliga. Det hoppas vi kunna ändra på.

Arbetet med den nya beräkningsmodellen startade i vintras och nu är en första testversion precis klar. Målsättningen är att den, när den är finslipad och klar, ska finns tillgänglig för alla och vara kostnadsfri att använda.

Tanken är att motivera politiken att förebygga undernäring genom att enklare kunna kartlägga hur det egentligen ser ut på hemmaplan samt ställa kostnader respektive besparingspotentialer mot varandra.

– Vi vill underlätta för beslutsfattande och se till att gemensamma resurser används på ett sätt som ger största möjliga samhällsnytta, säger Kristina Glantz.

Eftersom den svenska befolkningen blir allt äldre kommer betydligt fler att drabbas av undernäring i framtiden, vilket ytterligare kommer att öka kostnaderna – om inte fler insatser sätts in.

– Att effektivisera insatser och beräkna nytta kommer därför vara viktigt både för äldres livskvalitet och för kommunernas omkostnader.

I Enskede Årsta Vantörs stadsdelsförvaltning har man arbetat proaktivt för att minska risken för undernäring bland kommunens äldre invånare i många år. Det gäller inte minst med hjälp av förebyggande insatser.

Carita Ferdinandsson, kommundietist och aktiv inom Nollvisionen för undernäring hos äldre, berättar om matlagningskurser för äldre herrar och studiecirklar kring mat och hälsa.

– Jag föreläser bland annat om ”bra mat för plånbok och hälsa” med fokus på hur man får en blygsam pension att räcka till bra mat i dessa inflationstider, säger hon.

Att driva olika pilotprojekt för att utveckla nya lösningar har också varit framgångsrikt. En av de saker man har testat är tidig riskidentifiering av undernäring inom hemtjänsten med hjälp av ett screeningsformulär med sex frågor kring mat och hälsa som är enkla att besvara, såsom:

Har du svårt att tugga och svälja?
Har du fått försämrad aptit?
Har du problem med magen?

Mer än hälften av alla som tackade ja till att medverka visade sig vara i riskzonen för undernäring, och erbjöds hembesök av dietist.

FAKTARUTA

Den samlade kostnaden för undernäring inom vård och omsorg beräknas i runda tal vara dubbelt så stor som kostnaden för övervikt och fetma. En undernärd patient kostar cirka 10 000 kronor mer per vårddygn och har längre vårdtid än en icke undernärd patient. Beräkningar som Socialstyrelsen gjorde år 2000 visar att sjukvården kan spara upp till 1 miljard kronor årligen bara genom förebyggande åtgärder.

Skriven av:
Agneta Renmark