Hon har hittat receptet på godare egenkontroll

Anni Gederberg är kostekonomen som blev livsmedelsinspektör och nu är måltidsutvecklare i Östersunds kommun. Att ha jobbat ”på bägge sidorna” gör att hon ser egenkontrollen med andra ögon.

Nej, egenkontroll är inget nödvändigt trist, det är ett preventivt hälsoarbete. Det menar Anni Gederberg, måltidsutvecklare i Östersunds kommun.

Ingen vill att gästerna ska bli sjuka av maten, då tappar man både självförtroendet och glädjen med jobbet. Livsmedelslagstiftningen är en hjälp på vägen, följer man den så är risken minimal, säger hon och förklarar att det är precis som att följa ett recept: Det blir inte bra om alla kockar plötsligt börjar göra sina egna varianter.

Egenkontrollprogrammet måste stämma överens med verkligheten och vara en självklar del av det dagliga arbetet i köket. Den ska vara ett levande arbetsverktyg som ger svar på alla frågor som dyker upp menar hon.

Själv har Anni Gederberg tidigare arbetat som livsmedelsinspektör i Alingsås kommun, en erfarenhet som gör henne till en bättre måltidsutvecklare.

Jag tycker att det är roligt att grotta ned mig i detaljer och gå till botten med vad som gäller när det uppstår frågetecken. Det kan till exempel handla om var gränsen går för att man ska anmäla skadedjur till miljö och hälsa. Ska vi ringa så fort vi hittar en liten myra – och hur ska vi uttrycka oss i den rutinen?

Finns det något i egenkontrollen som är lätt att missa?

- Jag tycker rent generellt att vi som arbetar med offentlig måltidsverksamhet håller hög kvalitet när det gäller livsmedelshygienen, det är ytterst sällan som det händer någon incident. Men det vi alla kan bli bättre på är att minska matsvinnet genom att använda våra sinnen. Man måste inte slänga bort varor bara för att bäst-före-datum löpt ut så länge det doftar och smakar bra. Och man kan absolut ta vara på serveringssvinn på ett matsäkert sätt genom att återupphetta och skapa helt nya rätter. Allt detta har stöd i lagstiftningen, säger Anni Gederberg.