Nya nordiska näringsrekommendationer – för både hälsa och miljö

De nordiska näringsrekommendationerna är den vetenskapliga grunden för det mesta som görs inom mat- och hälsoområdet i Sverige. I den nya upplagan, NNR 2023, handlar det inte bara om vad vi ska äta för att må bra utan även hur vi ska välja för att minska belastningen på miljön.  

Nya nordiska näringsrekommendationer – vad innebär de och vad händer nu? Det var temat för ett webbinarium som Livsmedelsverket nyligen arrangerade, och som lockade över tusen deltagare. Annica Sohlström, generaldirektör för Livsmedelsverket, förklarade att NNR handlar om vetenskap som står fri från populism och politisk påverkan.

– Vi lever i en polariserad värld. Därför är det viktigare än någonsin att alla vi som jobbar med mat och livsmedel står upp för kunskap och vetenskap, säger hon.

Hanna Eneroth, nutritionist på Livsmedelsverket, har varit Sveriges representant i arbetet med NNR 2023. Hon betonade att matens hälsoeffekter fortfarande utgör grunden, alltså mat som ger tillräckligt med näringsämnen och som bidrar till att förebygga sjukdom. Det nya är att man den här gången även lagt till aspekter som ska minska belastningen på miljön – allt från klimatutsläpp och biologisk mångfald till användning av vatten och av land.

Ingen vegokost

Rekommendationerna kring rött kött är det som fått mest medial uppmärksamhet. Enligt nya NNR bör konsumtionen minska till max 350 gram i veckan från den tidigare rekommendationen på max 500 gram. Detta eftersom rött kött i stora doser ökar risken för vissa kroniska sjukdomar samtidigt som den största klimatpåverkan kommer från animalier.

– Vuxna män är inte i riskzonen för järnbrist men däremot flickor och unga kvinnor, som redan i dag ofta får i sig för lite järn.

En annan stor förändring är att NNR 2023 inte bara visar en riktning kring vad vi bör äta mer och mindre av, utan att man även uppger mängder för olika livsmedel. Som exempel bör vi äta minst 600-800 gram grönsaker, frukt och bär per dag, för hälsans skull, och för miljöns skull bör man välja sorter med låg miljöpåverkan. Vidare bör vi äta minst 90 gram fullkorn per dag, 20-30 gram nötter per dag, samt 300-450 gram hållbart fiskad/hållbart odlad fisk per vecka.

Viktigt underlag

Åsa Brugård Konde, nutritionist på enheten för hållbar livsmedelskonsumtion på Livsmedelsverket, betonar att nya NNR kommer att ha stor betydelse för Livsmedelsverkets arbete framöver:

– De utgör grunden för de svenska kostråden och de nationella riktlinjerna för offentliga måltider, och är därför ett viktigt underlag för alla som jobbar i det offentliga Måltidssverige och i livsmedelsbranschen, säger hon.

Arbetet med att uppdatera de nationella riktlinjerna för offentliga måltider kommer att ske under 2024 i nära samarbete med en referensgrupp av såväl måltidschefer som forskare, och man börjar med skola och förskola.

Livsmedelsverket har även fått ett nytt regeringsuppdrag som går ut på att man i den nya svenska kostråden även ska ta hänsyn till en ökad svensk livsmedelsproduktion, inte minst för att säkra livsmedelsberedskapen.

Men det är inte så att nya NNR helt vänder upp och ned på tidigare kostråd, mycket är sig trots allt ganska likt. Åsa Brugård Konde önskar att diskussionen mer vore på det vi ska äta mer av i stället för att fastna i det där med mindre kött:

– I dag är det bara en av tio svenskar som äter tillräckligt mer grönsaker och fullkorn.

Skriven av:
Agneta Renmark

De nordiska näringsrekommendationerna är grunden för de kostråd som SLV tar fram och för riktlinjer för offentliga måltider. Så här ser NNR 2023 ut i korthet:

• En i huvudsak växtbaserad kost med mycket grönsaker, frukt, bär, baljväxter, potatis och fullkorn.
• Rikligt med fisk och nötter.
• Begränsat av rött kött och kyckling.
• Måttligt av mjölkprodukter, och med låg fetthalt.
• Minimalt av charkprodukter, alkohol samt processad mat men mycket fett, salt och socker.

Fotnot

På webbinariet presenterades en svensk sammanfattning av referensvärdena för energi och näringsämnen som anges i de nordiska näringsrekommendationerna. Syftet är att göra referensvärdena mer tillgängliga för alla som använder dem i sitt arbete. Referensvärdena har antagits som de officiella näringsrekommendationerna i Sverige och finns på Livsmedelsverkets webbplats.