Fem nyanser av julmat

Vad blir det om man blandar pinnekött, fläskstek och fylld gås med kålrotslåda och inlagd sill? Jo, en minst sagt spännande kompott av julmat och traditioner från Norge, Danmark, Tyskland, Finland och Sverige.

Här i Sverige är en jul utan inlagd sill, griljerad skinka, sött vörtbröd, hemrullade köttbullar och korvar i långa rader nästan otänkbart. Men det är inte bara vad vi äter som skiljer sig åt mellan våra nordiska grannländer utan även hur vi äter.
För medan den svenska traditionen är att duka upp ett helt julbord av olika frestelser, där man äter av det kalla och småvarma i olika turer, så är det sittande julmiddag som gäller i vårt västra grannland Norge, med varmrätt följt av dessert.

Köttet saltas ur i vatten minst ett dygn innan det ska tillagas. Sitt namn har det fått för att man tillagar det med träpinnar i botten på grytan så att köttet ångas vid tillagningen. Till detta serveras ofta kålrotsstappe, alltså rotmos.

Vad man äter till jul beror lite på var i landet man bor. Uppåt kusten är det exempelvis vanligt att äta lutfisk till varmrätt. Men lutfisken görs av torsk i stället för långa och serveras med knaperstekt bacon och mycket smör.
Den klassiska juldesserten är antingen riskräm med bärsås, karamellpudding eller multekräm: hjortronmylta med vispad grädde. Hur firar man då? Jo, tillsammans med familj och släkt – och gärna i en mysig ”hytte” i fjällen.

Om vi i stället vänder blicken österut så dukar man upp med ett traditionellt julbord i Finland, som i mångt och mycket liknar vårt svenska. Här finns inlagd sill, lax i flera former, rödbetssallad och griljerad julskinka – men skinkan är vad man kallar ”gråsaltad” då den inte innehåller någon nitrit.

Det som skiljer sig åt är dock den finska förkärleken för rotsakslådor av olika slag, såsom kålrotslåda, morotslåda och potatislåda, som ett grönt och fiberrikt inslag bland allt protein. Till efterrätt äter man gärna chokladpraliner, pepparkakor, plommonkräm och så kallade julstjärnor: smördegsbakelser med plommonsylt i mitten.

Söderut, i Danmark, sätter man gärna en maffig flæskesteg (skinkstek) mitt på julbordet, och till den serveras små bruna potatisar som karamelliseras i socker och smör, vanlig kokt potatis, samt skysås, rödkål, grönkålssallad och ibland även vinbärsgelé eller lingonsylt. Fågel, som gås, anka eller kalkon, har blivit allt vanligare på jul och serveras med ungefär samma tillbehör.

Danskarnas mest älskade julkaka heter æbleskiver men är inte alls vad den låter som. Här finns varken äpple eller skivor utan det är en typ av munk bakad på kärnmjölk och smaksatt med kardemumma och citron, och som serveras rykande varma med florsocker och sylt. 

På kvällen blir det julmiddag och om det tidigare var vanligast att servera korv och potatissallad är det ofta fågel som gäller i dag: stekt gås eller anka, fylld med äpple och bacon, och serverad med knödel (liknar kroppskakor) rödkål och sås.

För den som föredrar fisk är karp en vanlig julrätt, som serveras med potatissallad. En lite mer modern utmanare är att ersätta den traditionella julmaten med raclette, vilket ursprungligen är en schweizisk maträtt där man doppar kött, bröd och grönsaker i varm, smält ost. Det blir något som alla kan samlas runt, oavsett om man är ung eller gammal, köttätare eller vegetarian.

Hur är det då med det svenska julfirandet 2024?
Tja, enligt branschorganisationen Livsmedelsföretagens årliga julmatsundersökning så är det julskinkan som toppar listan över det som absolut måste finnas med på julbordet, följt av Jansson, köttbullar, sill och lax. Julmustens popularitet verkar också närmast gränslös och något som de allra flesta gillar. Andra önskemål är att maten gärna får vara svenskproducerad och gå lätt och smidigt att tillaga. 

Skriven av:
Agneta Renmark